Dagsläget: det går bättre och bättre att jobba och att vara på benen hela dagarna. Kvällstid och helger försöker jag att ta det ganska lugnt och vila foten, annars blir det för påfrestande. Den är liiiite svullen ibland och då och då gör det lite ont.
Knipövningen. Nu ser man inte lika lätt framsteg från vecka till vecka men övning ger färdighet!
Stortån är fortfarande rejält stel, jag böjer den lite med hjälp av fingrarna ibland
Ingen större skillnad mellan vänster och höger fot nedan.
Ärret är rosalila, alltså pågår läkningen fortfarande. Jag har alltid "kirurgtejp" på det.
Jag kan gå nerför trappor nästan lika fort som vanligt, jag har småjoggat (!) under en 100 m-sträcka en gång eftersom jag hade bråttom.
Det är fortfarande bara vinterkängorna samt sandalerna som känns sköna på foten. (Jag tycker att det finns väldigt många snygga skor i butikerna i vår och längtar efter att köpa nya!).
Att köra bil känns också ok. Ibland i stadstrafik och när det är en massa rödljus så att jag måste hålla ner kopplingspedalen mycket så är det jobbigt. Som tur är har jag mest motorväg till min arbetsplats.
Jag var på återbesök hos sjukgymnasten idag som tyckte att allt såg bra ut. Hon sa dock att det var viktigt att fortsätta med det träningsprogram som jag fick vid första besöket, (jag har "slarvat" med det sen jag började jobba). Och så sa hon att det var riktigt, riktigt bra för foten att gå barfota i sand! (I framtiden borde alla fotopererade skickas på en rehabiliteringssolresa!).